annajohansson

tänk att jag aldrig får en riktigt bra start på veckan!
varje jävla måndag när klockjäveln ringer så mår jag lika jävla dåligt och tänker fan vad långt de är nu till jag får sovmorgon. 
jag önskar att jag skulle kunna vakna varje morgon med ett leende på läpparn och kliva upp och tänka: ännu en dag i paradiset. men näääääääe, de blir aldrig så och de kommer aldrig bli så heller.
en måndag för någon vecka sen när jag klev upp efter 100000 miljoner snoozar så tänkte jag, fan vad jobbigt det här är. Jag komemr aldrig få ett liv med sovmornar. nu är de typ 2,5 år kvar i skolan, det är inte så mycket. kanske att jag orkar stå ut med att kliva upp skittidigt osv. men sen kom jag ju på att jag måste gå 10000 år i skolan till för att utbilda mig till något och sen börjar arbetslivet med förmodligen inga sovmornar där heller.
vad har livet för mening egenligen?? ska man alltid plågas`på de här sättet eller?

aja, skit i de där deppiga nu!
efter en ganska lugn dag i skolan så blev de en timmes särtyska.
de är för oss som suger och inte fattar någonting!
efter de gick jag coh majsan ner på stan och vi skiljdes åt (sorgligt nog, hrrrrmmm) jag begav mig till gymet.
körde på som fan där och sen begav jag med hem, fick trevliga busskompisar med! :)
nu har jag käkat och ska snart ta tag i mitt pluggande skulle jag tro! om jag pallar.


blir förmodligen en paint bild senare ikväll, vet att ni älskart!
XOXO